Jippiiii!
Hej allihopa!
Vill börja med att dela med mig av en väldigt god nyhet.
Älskling har fått jobb!!!! Från och med den förste oktober
kommer han att titulera sig "tågmekaniker".
Tyvärr börjar det hela med att han far till tyskland i två
månader för utbildning, men vad gör man? Han får
komma hem ibland och jag får hälsa på någon gång.
Sen ska webcams inhandlas!! Och min laptop får nog åka
med honom ner...
Men men! Jag gick och lämnade min ansökan till det
där jobbet som butiksbiträde på en guldsmedsateljé
idag. Spenderade hela morgonen med att vela framför
garderoben, vela lite mer framför garderoben och sedan
lägga en diskret men solig makeup.
Första intrycket ni vet, mycket viktigt! Så eftersom det var
en smyckesbutik så valde jag även smycken med omsorg.
Men så när jag väl samlat mod till mig, förberett svar på
en rad med frågor dom kanske skulle kunna ställa, så gick
jag in. Det stod i annonsen att man skulle fråga efter en
speciell människa, så det gjorde jag.
"Hon är tyvärr på semester, men jag kan ta hand om dina
papper".
Så var det hela över på bara några sekunder, plötsligen
stod jag på trottoaren utanför och undrade varför i hela
friden jag lagt så mycket tid på att förbereda mig...
Var även på massageterapi, present från mamma.
Är visst sned och vinn i hela kroppen, är därför som jag får
så ont i skulderbladen.
Beställde även då en tid för hårmineralanalys.
Hårmineralanalys är en metod man använder för att se
om man har över- eller underskott på vissa mineraler eller
vitaminer i kroppen. Man kan även se om man bär runt på
för höga halter av vissa tungmetaller. Har man obalans
i några av alla de där så kan man få massa psykosomatiska
symptom såsom migrän, trötthet, ont i kroppen etc etc.
Jag ska göra det för att eventuellt bli av med min vintertrötthet.
Man knipsar helt enkelt av några hårstrån vid hårbottnen
och skickar sedan dem på analys hos ett labb.
Enkelt!
Take care!!
Vill börja med att dela med mig av en väldigt god nyhet.
Älskling har fått jobb!!!! Från och med den förste oktober
kommer han att titulera sig "tågmekaniker".
Tyvärr börjar det hela med att han far till tyskland i två
månader för utbildning, men vad gör man? Han får
komma hem ibland och jag får hälsa på någon gång.
Sen ska webcams inhandlas!! Och min laptop får nog åka
med honom ner...
Men men! Jag gick och lämnade min ansökan till det
där jobbet som butiksbiträde på en guldsmedsateljé
idag. Spenderade hela morgonen med att vela framför
garderoben, vela lite mer framför garderoben och sedan
lägga en diskret men solig makeup.
Första intrycket ni vet, mycket viktigt! Så eftersom det var
en smyckesbutik så valde jag även smycken med omsorg.
Men så när jag väl samlat mod till mig, förberett svar på
en rad med frågor dom kanske skulle kunna ställa, så gick
jag in. Det stod i annonsen att man skulle fråga efter en
speciell människa, så det gjorde jag.
"Hon är tyvärr på semester, men jag kan ta hand om dina
papper".
Så var det hela över på bara några sekunder, plötsligen
stod jag på trottoaren utanför och undrade varför i hela
friden jag lagt så mycket tid på att förbereda mig...
Var även på massageterapi, present från mamma.
Är visst sned och vinn i hela kroppen, är därför som jag får
så ont i skulderbladen.
Beställde även då en tid för hårmineralanalys.
Hårmineralanalys är en metod man använder för att se
om man har över- eller underskott på vissa mineraler eller
vitaminer i kroppen. Man kan även se om man bär runt på
för höga halter av vissa tungmetaller. Har man obalans
i några av alla de där så kan man få massa psykosomatiska
symptom såsom migrän, trötthet, ont i kroppen etc etc.
Jag ska göra det för att eventuellt bli av med min vintertrötthet.
Man knipsar helt enkelt av några hårstrån vid hårbottnen
och skickar sedan dem på analys hos ett labb.
Enkelt!
Take care!!
The show must go on
Hej allihopa
Fick inte jobbet som brevbärare, tack så hemskt
mycket Bring Citymail!
Men men, the show must go on as they say, så
pluggar lite. Har tejpat upp massa bilder på olika
anatomiska strukturer på dörrar och hyllor så att jag
kan stå och titta på dom när jag gör vanliga saker
som laga mat och sitta vid datorn.
Var även mycket pedagogisk och spenderade stor
del av dagen igår med att rita av massa organ och
system, och sedan göra små test där jag fick fylla
i namnen på alla delarna.
Klapp på huvudet, klapp klapp.
Och tar nya tag med jobbsökandet, ska så fort
Daniel får hit Word åt mig skriva en ny ansökan
till ett jobb som butiksbiträde på en guldsmeds
butik nere i stan. Dom sökte en positiv tjej med
intresse för vackra ting och service.
Låter inte det som en Nea?
Take care!
Fick inte jobbet som brevbärare, tack så hemskt
mycket Bring Citymail!
Men men, the show must go on as they say, så
pluggar lite. Har tejpat upp massa bilder på olika
anatomiska strukturer på dörrar och hyllor så att jag
kan stå och titta på dom när jag gör vanliga saker
som laga mat och sitta vid datorn.
Var även mycket pedagogisk och spenderade stor
del av dagen igår med att rita av massa organ och
system, och sedan göra små test där jag fick fylla
i namnen på alla delarna.
Klapp på huvudet, klapp klapp.
Och tar nya tag med jobbsökandet, ska så fort
Daniel får hit Word åt mig skriva en ny ansökan
till ett jobb som butiksbiträde på en guldsmeds
butik nere i stan. Dom sökte en positiv tjej med
intresse för vackra ting och service.
Låter inte det som en Nea?
Take care!
All is relative
Hej allihopa
Magen börjar komma i form igen, mind you, långt ifrån
normal igen. Tar rackarns lång tid innan den skärper
sig tydligen. Är precis som om magsäcken krympt
och matsmältningen glömt av hur man gör...
Är dock tillbaka i vardagen, jobbar och står i nere på
restaurangen. Alla tjejerna är jättetrevliga och vi har
iaf enligt mig stundtals riktigt roligt :)
Pratade med mamma igår om att jag är mindre sugen
på att återvända till skolan just nu. Varenda cell i kroppen
blir stressad så fort jag ens tänker på det.
Har två omtentor i början på augusti som jag borde lägga
lite mer energi på än vad jag gör just nu, men jag kan
typ inte förmå mig till det. Det tar stopp liksom.
Så har skickat in en ansökan om ett jobb som brevbärare
på Bring Citymail. Har ju kvalifiktationer om inte annat.
Så nu återstår bara att vänta, be, och plugga så mycket
jag orkar.
Ska även göra en hårmineralanalys för att se om det är
nåt annat fel på mig än bara psykologiskt.
Ska bli intressant...
Take care folks
Magen börjar komma i form igen, mind you, långt ifrån
normal igen. Tar rackarns lång tid innan den skärper
sig tydligen. Är precis som om magsäcken krympt
och matsmältningen glömt av hur man gör...
Är dock tillbaka i vardagen, jobbar och står i nere på
restaurangen. Alla tjejerna är jättetrevliga och vi har
iaf enligt mig stundtals riktigt roligt :)
Pratade med mamma igår om att jag är mindre sugen
på att återvända till skolan just nu. Varenda cell i kroppen
blir stressad så fort jag ens tänker på det.
Har två omtentor i början på augusti som jag borde lägga
lite mer energi på än vad jag gör just nu, men jag kan
typ inte förmå mig till det. Det tar stopp liksom.
Så har skickat in en ansökan om ett jobb som brevbärare
på Bring Citymail. Har ju kvalifiktationer om inte annat.
Så nu återstår bara att vänta, be, och plugga så mycket
jag orkar.
Ska även göra en hårmineralanalys för att se om det är
nåt annat fel på mig än bara psykologiskt.
Ska bli intressant...
Take care folks
Oh dear...
Hej allihop
OH dear oh dear, vågar inte ens titta när jag skrev nåt sist...
Skyller mest på tekniska problem, men på sistone har det
nog mest handlat om lathet.
Har nu fått nytt operativsystem, ut med skitvista! Men alla
programmen är inte installerade än, så tekniken haltar
fortfarande lite grand.
Mycket har hänt sen sist, har jobbat på, vissa dagar är
jobbigare än andra. Blir så när man är beroende av fint
väder. Mamma har varit nere på besök, vi solade, shoppade
och tog med älskling ut på italiensk restaurang.
Tanken var först att vi skulle gått till Oasen fondurestaurang,
och jag ringde för att boka borden. Fick telefonsvararen, och
hör och häpna, dom har sommarstängt!!!!
Trodde inte mina öron men vad gör man?
Sen var jag upp hos mina föräldrar för att fira deras 25 åriga
bröllopsdag, inte så illa pinkat lr hur? Hoppas jag och älskling
klarar minst lika länge :)
Sen åkte jag och bästa vännen till hönö och hönö konferensen.
Hon håller på att gå igenom ett jobbigt avslut av en tre år lång
relation, så hon behövde lite Jesus och fin omgivning.
Kanske hon behövde mig lite också, jag hoppas det, även om
jag förstår att det kan vara svårt att ta råd om hur man hanterar
ett avslut från en så lång relation när personen som ger råd
inte prövat själv. Speciellt inte när samma person är förlovad
och i ett lyckligt förhållande.
Hoppas jag sa nåt vettigt iaf.
Men mest dramatiskt var nog hemfärden. Vaknade måndag morgon.
Mamma väckte mig för att säga hej då, puss och hej då sa jag och
vände mig om och somnade igen.
Vaknade igen när pappa väckte mig för frukost, nu mådde jag
extremt illa. Attans tänkte jag, inte magkatarr igen!
Ringde mamma, fick reda på var medicin fanns, svalde en tablett.
Gick på toa, packade och klädde på mig. Mådde fortfarande inte
ett dugg bra. Bestämde mig för att det enda som kanske skulle gå
ner var blåbärs soppa (något jag ångrade senare...).
Drack en mugg sådant, klädde på mig, ut med med väskan till
bilen, tog med en påse för säkerhets skull.
Sen, sen började helvetet. Precis när vi kör in på Nils Eriksson
terminalen kräktes jag första gången.
Andra gången på första klass toaletten samtidigt som diarrén
började. Tredje gången när jag gick av i Laholm för att möta
älskling istället för anslutningsbuss. Hade han inte varit på plattformen
hade nog varken jag, min fulla påse och väskan kommit av tåget.
Sen bar det av hemåt i ilfart bara för att sitta på toan och upprepa
tågscenariot. Två gånger.
Som ni säkert förstår var jag helt väck, och jag kan inte rekomendera
blåbärs soppa i retur!!! Fortfarande blått om vi säger så...
Hade inte älskling varit där hade jag inte klarat det kan jag säga.
Det blev nästan en sjätte olycka, kväljde massor när det plötsligen
blev alldeles svart för ögonen. Äskling satt bakom mig och fick
fånga upp mig. Han fann sig snabbt, la mig ner på sängen och
lade mina fötter på sin axel. Mina öron susade som en hel regnskog
och det kändes seriöst som om jag skulle dö!
Så tack älskling för att du lärde dig ett och annat i hemvärnet!
Till slut fick jag i mig lite vätskeersättning tack vare en envis älskling
som gav mig några skedar varannan minut.
De fick stanna kvar och jag började se ljuset i tunneln. Men kunde fortfarande
inte gå eller sitta upp utan att det kändes som att det lilla jag hade i magen
var på väg upp igen. Men var fortfarande tvungen att gå på toa.
Så hur går man på toa medans man behåller magen i vågrät position?
Jo! Man kryper! Were theres a will theres a way!
Fick inte jobba med livsmedel försen 48timmar efter sista symptomet
så har varit hemma igår och idag för att starta om magen.
Förmodligen var det matförgiftning så alla kan vara lugna!
Take care!
OH dear oh dear, vågar inte ens titta när jag skrev nåt sist...
Skyller mest på tekniska problem, men på sistone har det
nog mest handlat om lathet.
Har nu fått nytt operativsystem, ut med skitvista! Men alla
programmen är inte installerade än, så tekniken haltar
fortfarande lite grand.
Mycket har hänt sen sist, har jobbat på, vissa dagar är
jobbigare än andra. Blir så när man är beroende av fint
väder. Mamma har varit nere på besök, vi solade, shoppade
och tog med älskling ut på italiensk restaurang.
Tanken var först att vi skulle gått till Oasen fondurestaurang,
och jag ringde för att boka borden. Fick telefonsvararen, och
hör och häpna, dom har sommarstängt!!!!
Trodde inte mina öron men vad gör man?
Sen var jag upp hos mina föräldrar för att fira deras 25 åriga
bröllopsdag, inte så illa pinkat lr hur? Hoppas jag och älskling
klarar minst lika länge :)
Sen åkte jag och bästa vännen till hönö och hönö konferensen.
Hon håller på att gå igenom ett jobbigt avslut av en tre år lång
relation, så hon behövde lite Jesus och fin omgivning.
Kanske hon behövde mig lite också, jag hoppas det, även om
jag förstår att det kan vara svårt att ta råd om hur man hanterar
ett avslut från en så lång relation när personen som ger råd
inte prövat själv. Speciellt inte när samma person är förlovad
och i ett lyckligt förhållande.
Hoppas jag sa nåt vettigt iaf.
Men mest dramatiskt var nog hemfärden. Vaknade måndag morgon.
Mamma väckte mig för att säga hej då, puss och hej då sa jag och
vände mig om och somnade igen.
Vaknade igen när pappa väckte mig för frukost, nu mådde jag
extremt illa. Attans tänkte jag, inte magkatarr igen!
Ringde mamma, fick reda på var medicin fanns, svalde en tablett.
Gick på toa, packade och klädde på mig. Mådde fortfarande inte
ett dugg bra. Bestämde mig för att det enda som kanske skulle gå
ner var blåbärs soppa (något jag ångrade senare...).
Drack en mugg sådant, klädde på mig, ut med med väskan till
bilen, tog med en påse för säkerhets skull.
Sen, sen började helvetet. Precis när vi kör in på Nils Eriksson
terminalen kräktes jag första gången.
Andra gången på första klass toaletten samtidigt som diarrén
började. Tredje gången när jag gick av i Laholm för att möta
älskling istället för anslutningsbuss. Hade han inte varit på plattformen
hade nog varken jag, min fulla påse och väskan kommit av tåget.
Sen bar det av hemåt i ilfart bara för att sitta på toan och upprepa
tågscenariot. Två gånger.
Som ni säkert förstår var jag helt väck, och jag kan inte rekomendera
blåbärs soppa i retur!!! Fortfarande blått om vi säger så...
Hade inte älskling varit där hade jag inte klarat det kan jag säga.
Det blev nästan en sjätte olycka, kväljde massor när det plötsligen
blev alldeles svart för ögonen. Äskling satt bakom mig och fick
fånga upp mig. Han fann sig snabbt, la mig ner på sängen och
lade mina fötter på sin axel. Mina öron susade som en hel regnskog
och det kändes seriöst som om jag skulle dö!
Så tack älskling för att du lärde dig ett och annat i hemvärnet!
Till slut fick jag i mig lite vätskeersättning tack vare en envis älskling
som gav mig några skedar varannan minut.
De fick stanna kvar och jag började se ljuset i tunneln. Men kunde fortfarande
inte gå eller sitta upp utan att det kändes som att det lilla jag hade i magen
var på väg upp igen. Men var fortfarande tvungen att gå på toa.
Så hur går man på toa medans man behåller magen i vågrät position?
Jo! Man kryper! Were theres a will theres a way!
Fick inte jobba med livsmedel försen 48timmar efter sista symptomet
så har varit hemma igår och idag för att starta om magen.
Förmodligen var det matförgiftning så alla kan vara lugna!
Take care!
